﻿global metapost
Högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3111
Titel Statliga investeringar i allmänna farleder
Titel.kortform Statliga investeringar i allmänna farleder
Titel.överordnad
Titel.dokumentnr RIR 2016:30
Utgivningsår 
Utgåvenr
Ställe 1.6 Centrala begrepp, s. 12--14
Bakgrund
ISBN-kod 978-91-7086-424-7
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.nu.organisation Riksrevisionen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt
Tolka.skillnadTermSynonym.språkkod

svTE cost benefit-kalkyl
svUPTE nettonuvärdeskvot
svUPTE NNK
svDF samhällsekonomisk kalkyl innehåller en åtgärds samtliga effekter (nyttor och kostnader) som har kunnat identifieras, kvantifieras och värderas monetärt
svAN Normalt mäts den samhällsekonomiska lönsamheten som en kvot, benämnd nettonuvärdeskvot (NNK), vilken tas fram genom att beräkna nettonuvärdet (alla nyttor och kostnader förknippade med åtgärden diskonterade till nuvärde) och dividera med åtgärdens investeringskostnad. En kvot större än noll indikerar att åtgärden är lönsam, dvs. att de monetärt värderade nyttorna är större än kostnaderna, medan en negativ kvot indikerar att investeringen är olönsam. Om exempelvis NNK-värdet är 0,47, ska det tolkas som att av 100 insatta kronor i kostnad skapas en samhällsekonomisk nytta värd 147 kronor.

svTE cost benefit-analys
svSYTE CBA-analys
svFK Ibland kompletteras en cost benefit-kalkyl med bedömning av olika nyttor och kostnader som inte värderas i pengar (monetärt). En sådan samlad analys av monetära och icke monetära effekter kallas då normalt för en cost benefit-analys (CBA). Effekter som kan vara svåra att värdera monetärt är exempelvis intrång i naturmiljö eller kulturmiljö eller visuellt intrång i landskapsbilden vid investering i ny eller förändrad infrastruktur, miljöeffekter av sjöfart på vatten och havsmiljöer som t.ex. förorenande utsläpp, erosion på havsbotten eller på strandmiljöer etc. 
enUPTE CBA

svTE samlad effektbedömning
svSYTE SEB
svFK Samlad effektbedömning (SEB) är den metod och mall som Trafikverket använder för att beskriva en åtgärds effekter på ett samlat och strukturerat sätt. Den kan beskrivas som en CBA-analys, kompletterat med analyser av fördelningseffekter och måluppfyllelse i förhållande till de transportpolitiska målen. SEB:en utgör i sin tur ett beslutsunderlag med syfte att utgöra ett stöd för planering, beslut och uppföljning. 

svTE samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar
svUPTE samhällsekonomisk nytta
svUPTE samhällsekonomisk lönsamhet
svFK Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar är en samlingsterm, som allmänt kan användas för att beteckna arbetet med att genomföra cost benefit-kalkyler, cost benefit-analyser eller samlade effektbedömningar. Än mer allmänt kan uttrycket samhällsekonomisk lönsamhet användas. I de aktuella propositioner som regeringen presenterat inom transportinfrastrukturområdet under senare år används ofta uttrycket ”samhällsekonomisk nytta”, vilket får ses som synonymt med samhällsekonomisk lönsamhet.
svRETE cost benefit-analys, cost benefit-kalkyl

svTE Fyrstegsprincipen 
svDF Fyrstegsprincipen lanserades av dåvarande Vägverket 1997 och den syftar till att undvika stora investeringsåtgärder om mindre åtgärder kan lösa problemet. Denna princip har tidigare i första hand gällt investeringar i vägar, men har under senare år kommit att gälla även för farleder. (4 Prop. 2011/12:118, sid 89, bet. 2011/12TU13, rskr 2011/12:257.)
   Fyrstegsprincipen syftar till att undersöka ett investeringsalternativ på ett allsidigt sätt, där olika alternativ till investeringen också undersöks. Principen innebär en stegvis analys av vilka typer av åtgärder som behövs. 
   Stegen är följande: 
   1. Tänk om. Kan efterfrågan styras, så att transportbehoven minskas eller kan andra transportsätt användas? Kan behovet av resande påverkas? Kan viss trafik som i dag går på väg flyttas över till andra trafikslag? Eller kan kollektivtrafiken utvecklas?
   2. Optimera. Kan transportnätet utnyttjas effektivare, t.ex. genom underhåll, hastighetsanpassning, variabla hastigheter, trafikreglering eller annan typ av optimering av befintlig infrastruktur?
   3. Bygg om. Går det att lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader av befintlig anläggning så att kapaciteten ökar?
   4. Bygg nytt. Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader. I så fall på vilket sätt?
